Vi lägger ofta inte märke till hur den dagliga ritualen att titta i spegeln formar vårt humör och vår självkänsla.
Detta experiment är utformat för att bryta den onda cirkeln av extern utvärdering och vända oss inåt mot oss själva, rapporterar .
De första tjugofyra timmarna utan reflektion ger en märklig känsla av befrielse från den vanliga skyldigheten att skärskåda sig själv. Impulsen att fixa håret eller kontrollera hur kläderna sitter försvinner, vilket skapar ett okänt vakuum.
På den tredje dagen börjar din hjärna kompensera för bristen på visuell information genom att skärpa dina andra sinnen. Du börjar fokusera mer på inre känslor av komfort och bekvämlighet än på hypotetiska utseenden.
Så småningom ersätts den ångest som orsakas av att du inte vet hur du ser ut av nyfikenhet och en ny nivå av kroppsmedvetenhet. Du börjar känna din kropp genom rörelse och taktila förnimmelser, snarare än genom en visuell bild.
Denna process avslöjar hur mycket av vår självbild som är knuten till flyktiga och ofta förvrängda synintryck. Du separerar ditt jag från dess spegelbild, vilket kan vara en verkligt helande upplevelse.
Utan ständig visuell inspektion minskar självkritik och perfektionism. Du lever helt enkelt i stället för att ständigt utvärdera och justera din reflektion i realtid.
Experimentet avslöjar den mekanism som gör att vi tittar i spegeln för att få bekräftelse på vårt värde och vår sociala acceptans. Berövas du detta verktyg tvingas du söka bekräftelse på ditt värde i andra, djupare aspekter av din personlighet.
I slutet av veckan framträder en ny, mer holistisk och mindre fragmenterad självkänsla. Du inser att din identitet inte bara är en bild, utan en samling tankar, känslor, handlingar och kroppsliga förnimmelser.
Att återvända till spegeln efter en paus kan vara chockerande, men det gör att du kan titta på din spegelbild med ett fräscht, mindre fixerat öga. Du lägger märke till hela bilden av en person snarare än enskilda brister.
Denna erfarenhet lär ut medveten konsumtion av visuell information om sig själv, snarare än total förkastelse. Det handlar om att göra förhållandet till spegeln friskare och mer kontrollerat.
Att tillfälligt undvika speglar kan vara ett kraftfullt verktyg för att bygga upp självkänslan och minska ångest. Det hjälper till att flytta fokus från utseendet till inre egenskaper och känslor, vilket ger en ny känsla av frihet.
Läs också
- Varför hjärnan fixerar sig vid det dåliga: Hur evolutionen har lärt oss att komma ihåg misslyckanden
- Hur man slutar klaga på allt: mindfulnessövning för nybörjare
