Behovet av att tro på en rättvis värld är grundläggande för det mänskliga psyket och fungerar som ett psykologiskt försvar mot kaos.
Denna tro hjälper oss att känna att vi har kontroll över oförutsägbara händelser, vilket skapar en illusion av förutsägbarhet, rapporterar .
Detta fenomen beskrivs i detalj i psykolog Melvin Lerners verk, som kallade det ”just-world-hypotesen”. Enligt denna teori är det lättare för människor att tro att världen är ordnad rättvist än att acceptera slumpmässigheten i olyckor.
Pixabay
På ett kognitivt plan minskar denna tro den ångest som är förknippad med att inse sin egen sårbarhet. Undermedvetet vill vi tro att inget ont kommer att hända oss eftersom vi gör det rätta.
Denna attityd börjar formas redan i tidig barndom genom sagor och berättelser där det goda alltid segrar över det onda. Mönstret ”bra beteende belönas och dåligt beteende bestraffas” bäddas därmed in djupt i det undermedvetna.
En av de mest negativa yttringarna av denna tro är tendensen att lägga skulden på dem som drabbas av olyckor för att bevara sin egen bild av världen. Om en person råkar ut för en olycka är det lättare att anta att det är personens eget fel än att erkänna att det kunde ha hänt vem som helst.
I vardagslivet leder detta till fördomsfulla bedömningar, till exempel om fattiga eller svårt sjuka människor. Samhället kan tycka att de inte har ansträngt sig tillräckligt eller att de har levt på fel sätt för att distansera sig från sina problem.
Tron på en rättvis värld är också nära relaterad till fenomenet illusionen av kontroll, där människor överskattar sin förmåga att påverka händelser. Vi letar efter mönster där det inte finns några för att skapa en känsla av säkerhet.
Sociala medier och sociala nätverk förstärker ofta denna snedvridning genom att visa upp framgångshistorier som passar in i mönstret ”hårt arbete ledde till belöning”. Däremot visar de sällan vilken roll tur, privilegier eller rena tillfälligheter spelar.Att släppa denna tro kan vara känslomässigt svårt eftersom det kräver att man accepterar det faktum att dåliga saker händer bra människor utan någon uppenbar anledning. Detta steg är dock nödvändigt för att utveckla empati och en mer realistisk syn på livet.
Att övervinna tron på en rättvis värld börjar med att man blir medveten om sina automatiska tankar och omdömen om andra människor. Det är viktigt att fråga sig själv om ens åsikter är baserade på fakta eller på en önskan att känna sig trygg.
Att utveckla ett kritiskt tänkande och lära sig om olika perspektiv hjälper oss att se hur mångfacetterade och komplexa livssituationerna är. Att förstå betydelsen av systemfaktorer, t.ex. social ojämlikhet, minskar också tendensen att skylla på offret.
Sammanfattningsvis innebär inte förkastandet av hypotesen om en rättvis värld att livet blir dystrare, utan snarare att dörren öppnas för ökad medvetenhet, medkänsla och verklig hjälp till dem som befinner sig i svåra situationer. Detta möjliggör en mer ärlig och stödjande relation till världen och till sig själv.
Läs också
- Varför hjärnan inte kan ignorera bakgrundsmusik: hur det auditiva informationsfiltret fungerar
- Varför hjärnan fixerar på det dåliga: Hur evolutionen programmerade vår negativa bias
