Att jämföra sig med andra är ett djupt rotat socialt behov, men sociala medier har förvandlat denna process till en kontinuerlig och ofta destruktiv kuliss.
Plattformarnas algoritmer visar oss medvetet filtrerade och kurerade versioner av våra liv, vilket skapar en förvrängd verklighet för jämförelse, rapporterar .
Denna mekanism kickar igång automatiskt när vi bläddrar igenom flödet och blir en omedveten vana att kontrollera vår sociala status. Varje bild av någon annans semester, karriärframgång eller perfekta kropp blir en referenspunkt för att utvärdera sitt eget liv.
På en djup nivå drivs denna vana av vårt naturliga behov av att höra till och rädslan för att inte vara tillräckligt bra. Hjärnan uppfattar information från sociala nätverk som socialt relevant och aktiverar samma neurala kretsar som vid verkliga interaktioner.
Den ständiga exponeringen för kurerat innehåll skapar en så kallad ”referensgrupp” av okända människor vars prestationer blir ett orealistiskt riktmärke. Vi börjar inte mäta vår framgång med objektiva kriterier, utan med subjektiva och uppenbart förlorande jämförelser med digitala bilder.
Med tiden leder detta till en systematisk underskattning av egenvärdet när vi jämför våra inre upplevelser med andras omsorgsfullt uppbyggda yttre fasad. En kognitiv förvrängning utvecklas där andras framgångar framstår som ett mönster och våra svårigheter som ett unikt problem.
Om denna vana inte uppmärksammas och hanteras kan den utvecklas till kronisk ångest och depressionssymtom. Den ständiga känslan av att ”hamna efter” virtuella benchmarks undergräver motivationen och känslan av egenvärde.
Ett praktiskt första steg mot förändring är digital hygien och medveten konsumtion av innehåll. Det är värt att granska sina prenumerationer och avregistrera sig från konton som regelbundet framkallar känslor av underlägsenhet.
En effektiv strategi är att flytta fokus från externa riktmärken till interna värderingar och personliga framsteg. Istället för att fråga ”Hur är jag underlägsen?” är det mer användbart att fråga sig själv ”Vad är viktigt för mig?” och ”Vilka framsteg har jag gjort på sistone?”.
Genom att utveckla förmågan till självmedkänsla kan du behandla dig själv med samma vänlighet som du skulle behandla en vän i en liknande situation. Att erkänna att alla har svårigheter och motgångar, det är bara det att de ofta inte syns, hjälper till att balansera uppfattningarna.
Det är viktigt att du medvetet begränsar din tid på sociala medier genom att använda timers eller särskilda appar. Regelbundna ”digitala detoxar” hjälper till att återknyta kontakten med det verkliga livet och ens verkliga prestationer.
Att skapa nya vanor, t.ex. att föra en tacksamhetsdagbok eller att registrera sina egna små segrar, skapar en positiv motvikt. Det omformar hjärnan till att söka upp och erkänna dina framgångar snarare än att fixering på främlingar.
Att hantera vanan att jämföra är i slutändan en övning i mindfulness och att stärka sin egen identitet utanför det digitala rummet. Genom att förstå mekanismerna bakom sociala medier kan vi använda dem som ett verktyg i stället för att låta dem styra vår självkänsla.
Läs också
- Vad kommer att hända om du inte tror på omen: psykologiska konsekvenser av att vägra ritualer
- LOL-dockor: ursprungshistoria, typer, varför de väljs
